05. a – Restaurering av Haglö och Tromtö

Öster om Tromtö i mellersta Blekinges skärgård ligger öarna Östra Råholmen, Västra Råholmen och Ringholmen – som tillhör Tromtö naturreservat, samt Haglö som är Natura 2000-område. Här har restaureringar genomförts i olika omfattning, men eftersom delområdena utgörs av öar var arbetet med åtgärden krävande. Text: Annika Lydänge
Trädröjning

Inom Life Bridging the Gap har 34 hektar ekhagmark restaurerats på öarna. Behovet av gedigen planering, hänsyn till hotade arter och att restaurera lagom mycket har varit några av utmaningarna i projektet.

Området

Öarna ingår i Lövskogskusten, Blekinges kustnära ädellövskogar. Området karaktäriseras av ädellövskogar och betade ekhagar som når ända ut till havet. Här har det milda, kustpräglade klimatet skapat unika förutsättningar för en rik biologisk mångfald. De grova ekarna hyser arter som läderbagge, brunoxe, svart guldbagge och ekoxe. Öarna har olika karaktär, men med gemensamma höga värden knutna till ek.

I havsnära områden är det viktigt att ta hänsyn till vindskydd, genom att till exempel spara skyddande buskage vid strandkanten. Det gör att mikroklimatet i gläntor blir varmt trots den kylande havsvinden, vilket gynnar många av de arter som är beroende av de gamla ekarna. På öarna vid Tromtö varierade graden av igenväxning mellan öarna och åtgärderna anpassades därför utifrån förutsättningarna på respektive ö.

Praktiska förberedelser

När öar restaureras krävs god planering, både när det gäller genomförande och logistik. De första stegen mot restaureringen vid Tromtö togs flera år innan den genomfördes. Några av öarna hade varit igenväxta under lång tid. Därför var det viktigt att hitta en balans i att inte göra för mycket på en gång, och ändå så mycket som möjligt, eftersom restaureringen var kostsam. På öarna finns dessutom mycket höga naturvärden att ta hänsyn till. Restaureringen och åtgärderna planerades därför i samråd med flera experter.

Öarna omges av grunda vatten och har därför få alternativ för landstigning. Antalet lämpliga platser begränsades ytterligare av att det dessutom behövdes öppna ytor i närheten för att lägga upp material. Därför valde vi i ett tidigt skede att ta med pråmentreprenören för att undersöka djupet och bestämma angöringsplatserna.

Öarna besöktes vid flera tillfällen innan åtgärden påbörjades tillsammans med samtliga entreprenörer; ansvariga för pråmen, ansvariga för restaureringen och en underentreprenör som bland annat hanterade flisningen. Detta var viktigt för att planera det sista, och komma överens om detaljer i genomförandet.

Genomförandet

I grova drag genomfördes restaureringen genom en manuell avverkning med motorsåg och röjsåg. Skotare och flismaskin fraktades till, och mellan, öarna med pråm. Flisning genom­ fördes på öarna och med hjälp av pråmen kördes fliset iland i containrar. För att lasta och lossa containrar på öar och fastland användes en traktor, som även den fraktades på pråmen.

Titta på filmen

Haglö

Haglö utgörs till stor del av ekhagmark, men även hällmark, och har betats under lång tid. På Haglö avverkades nästan bara enar. En stor del av ön bestod av täta, nästan ogenomträngliga enbestånd. Risiga, ”fula” enar som lagt sig ner togs bort. Enstaka fina enar och större buskage sparades. Gläntor utökades och nyskapades och ekar friställdes. En del gran och yngre ek avverkades också, stammarna lämnades kvar i området men grenar kördes ut. Slutresultatet blev en hagmark med varierad krontäckning. Eftersom det fortfarande fanns gräs kvar på de flesta ytor blev resultatet direkt väldigt fint, på de flesta ställen ser det ut som att det alltid har varit så öppet som det är nu.

Tromtö-öarna

Östra Råholmen var inte särskilt igenväxt eftersom marken har betats under de senaste åren och grässkiktet fanns kvar på stora delar av ön. Därför gjordes restaureringen av ön helt färdig vid denna åtgärd. Föryngringen består nästan enbart av ek, vilket gör att det finns gott om unga ekar på ön.

På Västra Råholmen och Ringholmen har igenväxningen gått mycket längre. Mycket bok har växt upp och grässkiktet försvunnit, förutom fläckvis och vid små gläntor.

På de två mer igenväxta öarna gjordes därför restaureringen som ett första steg till slut­ resultatet. Planen är att ytterligare åtgärder kommer genomföras om ett par år när träden fått vänja sig vid de mer öppna förhållandena. Då behöver även fler yngre ekar friställas för att skapa nya vidkroniga ekar.

Vid restaureringen togs det mest akuta bort: bokar som växte upp i kronorna på de gamla ekarna avverkades och gläntor där det fanns lite gräs och blommor kvar utvidgades för att växterna ska kunna breda ut sig. Ett stort antal bokar ringbarkades, dels för att skapa död ved och dels för att friställningen av ekarna ska gå lite långsammare. Utöver det lämnades död ved kvar i form av högstubbar och lågor.

Slutsatser och praktiska erfarenheter

De viktigaste slutsatserna från restaureringen på öarna rör vikten av planering och förberedelser. Upphandlingsunderlaget behöver vara noga genomtänkt och tydligt klargöra vem som ansvarar för vad. Engagerade och flexibla entreprenörer är också viktigt för att arbetet ska flyta på och slutresultatet bli bra. Om flera entreprenörer är inblandade är samordning­ en mellan dem viktig, så att exempelvis det manuella arbetet genomförs på ett sätt som underlättar för entreprenören som ska skota.

Långsiktigheten och finansieringen från Life­projektet innebar att vi ”vågade” ge oss på dessa områden och erfarenheterna har lett till att vi kan fortsätta med liknande åtgärder framöver. Eftersom restaureringen inom Life Bridging the Gap är ett första steg på två av öarna behöver vi återkomma inom några år för att de gamla ekarna ska räddas långsiktigt och föryngringen kan komma till stånd.